jag var så mycket bättre förr
2008
2008 har hittills varit det bästa året,
har sagt att 2009, 2010 ska bli det bästa året
men inget har någonsin lyckats slå det.
2008 hade inga problem, jag minns inget dåligt med det.
men vad var det egentligen som var så bra med 2008?
jag minns att
- felicia och jag var bästa vänner
- jag var "dökär" i oscar och fick till slut honom (tog slut fort)
- jag träffade senare johan, min första riktiga kärlek.
- jag träffade min fina vän david
2009
jag började det nya året med att dricka alkohol,
och där kom alla problem, står fortfarande fast vid
att med alkohol kommer problem.
jag var fortfarande en glad tjej men förändrades tyvärr helt
och blev en annorlunda person, någon som jag hatade.
mina negativa tankar tog över de positiva och jag
visste inte vem jag var eller vart jag hörde hemma.
jag stängde in mig, visade inga känslor och dog inombords.
jag lät ingen komma mig riktigt nära.
senare började jag sommarjobba på brandstationen
och började även jobba bort min dåliga sida,
den "dåliga gamla" stina försvann och jag slutade nu bry
mig om det som tidigare var "livsfarligt"
men vad minns jag mer?
- jag, fanny och linnéa umgicks jämt
- jag var med david.
- jag pratade mycket med casper.
- jag hade dåliga perioder.
- jag sommarjobbade med toppen personer som förändrade mig positivit.
- jag träffade johan, som återigen vände min värld upp & ner.
- mina negativa tankar började försvinna men lite fanns fortfarande kvar.
- julavslutning och spexet med 9cd
2010.
2010 inleddes alkoholfritt,
istället tog jag hand om den person som betyder mest för mig.
2010 har varit ett blandat år,
men det här året har jag mått bra, för det mesta.
känner själv att jag har vuxit men på något sätt har jag inte gjort det alls.
vad mer?
Mina känslor pendlade fram och tillbaka.
Varje utvecklingssamtal var känslosamt och ledde till tårar,
vi pratade om hur jag gick från den där personen till stina igen och allt.
när jag fick stipendiet kände jag att jag äntligen hade fått bort den där
tjejen som jag en gång var, som egentligen inte var jag.
jag kände mig bra och accepterad och jag kände mig som en bra människa.
vad minns jag?
- jag var med johan i stortsett hela tiden
- skolavslutning och bal med lillhagaskolan 9c och 9d.
- jag fick stipendiet för; en bra människa och en bra förebild osv.
- malta med bästa anna.
- turkiet med johan.
- jag och johan gjorde slut. (2010, året alla gör slut)
- världens bästa vän hanna.
- Turkiet med oss tjejer.
- skolan började, blev min räddning.
nu är det inte likadant, känns fortfarande helt okej
men jag känner mig inte lika bekväm med mig själv längre,
något säger mig att jag inte fungerar såhär.
oj... trodde inte jag skulle möta någon som har känt likadant som jag gör nu, syftar på ditt år 2009. Men det är ju skönt att veta att man inte har varit ensam =)
Vad fint du skriver, hoppas att du har ork och mod att stå för den du är och vad DU vill och att alltid försöka tänka positivt. Du är du och var rädd om dig!
synd att man inte kan spola tillbaka tiden och ta tillvara på den bättre. Jag saknar tiden med dig, du var en utav mina få riktigt bra vänner. du fick mig att må bra. Tråkigt att läsa att du inte alltid mått bra för du om någon förtjänar du verkligen det.