Jag har blivit ärligare sen jag träffade honom.
De tankar som jag så länge har förnekat har jag börjat erkänna.
Jag erkänner för mig själv och jag erkänner för dem.
Det är inte mer än rättvist, de behöver förstå.
Jag vågar vara ärlig, jag har börjat berätta nu.

Och de hjälper mig, min familj och han.
De finns där, talar om att det är okej. Jag behöver inte gömma mig längre.
Och hon hjälper mig. Hon gräver djupt och kommer med nya tankesätt.
Hjälper mig att förstå, att se saker ur andra perspektiv.
Det är fortfarande inte som det borde vara men jag ser det annorlunda nu.

Jag har hittat ett lugn som gör att dalarna inte längre är lika djupa.
De förekommer allt mer sällan.
Ibland slår de till, bryter ner totalt men det är inte i närheten av lika ofta som förut.