nu ska jag skriva ett seriöst inlägg, i hopp om att få alla att förstå hur jag är nu
och hur jag faktiskt var då, hur folk förändras och hur vi kan påverka andra
så sluta inte läsa det här inlägget för att det är långt.

jag har ju inte alltid varit som jag är nu, förut sminkade jag mig mer än
vad jag borde ha gjort och betedde mig inte heller som jag borde.
folk såg mig som en helt annan person än den jag egentligen var,
orsaken till varför jag blev så, vet jag mycket väl.
och jag kan ha sårat personer, men jag har aldrig menat det.
man har sett på mig som "hon", "den där", och den som måste vara något osv.
när jag sen insåg hur jag var mot andra och speciellt mig själv började jag tänka om,
ville jag verkligen att alla skulle se mig som hon? och då reste jag bort under några helger,
och dom olika resorna fick mig att inse hur jag faktiskt är och hur jag ska fortsätta att vara.
att jag ville vara stina och inte hon.
att jag faktiskt ville påverka personer, positivt.
att när folk tänker på mig så skulle dom tänka positiva tankar och bli glada.
så med tiden har jag faktiskt lyckats ändra mig, tillbaka mot rätt spår.
folk kanske tycker att jag fortfarande är den där, eller hon.
men det är jag inte, för det finns så mycket som jag har ändrat på sen då och nu,

hade det varit för några månader sen hade jag inte kunnat gå ut utan smink,
jag hade inte kunnat gå på stan med fula kläder.
men i nuläget går jag jämt osminkad, om jag inte har mascara.
och jag bryr mig inte om jag har en jobb tröja på mig.
för det är ju faktiskt inte utsidan som räknas.
gillar inte folk mig för den jag är så spelar det ingen roll, för då är det ändå inte den
personen jag vill känna.
om man kollar igenom min blogg och alla inlägg så består jätte många utav
att jag säger att jag ska förändras och sånt.
och nu är jag jätte glad, över att jag faktiskt har lyckats.

det är så lätt att komma på fel spår, att hamna på fel väg i livet.
det är så lätt att vara någon man inte är,
det är så lätt att vara någon man inte vill vara, någon som förstör.
jag vet, för jag har själv varit med om det.

folk tror att jag tycker att det är coolt att dricka, snusa, röka osv.
folk tror att jag dricker jätte ofta.
men jag ska berätta för er, att jag hatar folk som röker, snusar osv.
jag tycker inte det är ett dugg coolt, snarare jobbigt.
och jag dricker inte, visst det har hänt. men jag tycker inte det är särskilt ballt,
alla dricker för att bli fulla, varför?
du gör saker du ångrar, du minns ju ändå inget dagen efter?
jag har själv varit med om det, fått minnesluckor, det är inte något jag är stolt över.
min mamma hämtade mig den kvällen och jag minns inte vad hon eller jag sa.
den kvällen tappade hon förtroendet för mig, det förstår jag.
för jag har liksom inte släppt in henne i mitt liv, fören nu.
nu vet hon vad jag gör och vad jag vill & tycker. hur jag mår osv.
jag har inte släppt in något i mitt liv på riktigt, eller jo, några fåtal.

jag har alltid varit den tjejen som har varit "populär",
men ibland önskar jag bara att jag inte var det,
för jag älskar att vara ensam, utan någon, känna tomheten.

jag blir ledsen när jag tänker tillbaka på hur jag har varit
inte så att jag gråter, utan att jag ångrar det och att det gör ont när jag tänker på det

jag hoppas ni förstår vad jag vill ha sagt med det här inlägget.