jag, linnéa och fanny satt och kollade min gamla blogg iförrgår,
linnéa sa; "gud, jag kommer ihåg hur glad du var. VARJE DAG.
jag såg dig nog aldrig ledsen då."

jag blev så himla glad när jag insåg att inläggen var kvar,
att jag faktiskt hade en blogg under september - december
innan den här bloggen. att bloggen faktiskt inte börjar här.
att mitt bloggliv faktiskt började lite tidigare.
sen att jag har raderat många bloggar tidigare ångrar jag

det ligger minnen i den bloggen. den ska aldrig få dö, dom ska aldrig dö.
min devote, min älskade devote blogg. aldrig igen

jag vet inte vad jag ville ha sagt med det